Musiken som förföljer nördvärlden

Jag tänker inte ens ursäkta mig för att jag inte skrivit något på länge..
Två veckor i Thailand hägrar runt hörnet. Jag är värd det!
Det är allt jag tänker säga om det!

Dagens nördämne är musik

Så länge jag kan komma ihåg det har nördarna alltid samlat på sig en viss kategori av musik som tydligt markerat dem som lite udda, lite vrickade och helt utan faktisk musiksmak. Musiken har genomsyrats av extremt irriterande, om än beroendeframkallande melodier, ljud och annat i ett försök att göra världen till en lite mindre trevlig plats att vistas i, åtminstone för nördens omgivning. Den första låten jag tvingades genomlida i nördvärlden var Peaches – Rosa Helikopter.

Att denna låt skulle bli en radioplåga, discohit och allmänt känd trodde jag aldrig när jag första gången hörde den i en mörk datasal på gymnasiet, men döm av min förvåning när jag ett år senare sitter i bilen och faktiskt hör den spelas… Jag trodde helt klart det var ett dåligt skämt, för det var vad låten hade varit för oss.

Historien går faktiskt längre tillbaka än så, och innan dagens datorer klarade av att spela upp mp3-format så var diverse synth-ljud det enda som kunde återskapas i dåtidens datorer. Alla vi som börjar närma oss 30-strecket och hoppat in och ut ur nördvärldens fantastiska orkestrar har nog vid ett eller annat tillfälle suttit och diggat loss till följande hit i på ett par dåliga PC-högtalare:

Denna fantastiska låt blev ju däremot misshandlad, våldtagen och gjord till allmänt åtlöje, men den fördes i alla fall in på 2000-talet med hjälp av en blå groda.

Att göra allmänna våldtäkter på klassiska låtar är något som har fortsatt och även blivit en form av trend på nätet, och ett klassiskt exempel på detta är den finska polkan Levan Polkka:

Här har vi alltså en finsk folkvisa som inte bara mördats en, utan två gånger av världen nörd. I ena fallet en klassisk nördremix, i andra fallet en mordern föräldratortyr:

Den som tyckte en animerad ko var det hetaste de kunde hitta för att nynna melodin till en finsk folkvisa kan inte vara helt frisk, och ser man till övriga karaktärer, däribland höga får, så kan man nog dra sina egna slutsatser…

Charmen med alla dessa låtar är ju att trots deras totala avsaknad av kvalité så har de en fantastisk förmåga att fastna på hjärnan. Som ett virus lagom till skolstart sprider sig nynnandet till omgivningen, och helt plötsligt inser man att man går där och nynnar på låten man nyss svor sig blå över.

Att irritation kan bli en hit är ju lite fascinerande, men det ligger nog i vår natur att dela med oss av de värsta vi själva har drabbats av. Eller varför inte ta en grävling?

Irritation är ju en faktor, smaklöshet en annan. Att sikta på att skapa en extremt beroendeframkallande låt som till på köpet är totalt smaklös är ett roligt experiment. Försök att inte gå runt och sjunga på denna efter att ha lyssnat på den en gång:

Sen finns det ju ett par guldkorn som faktiskt dyker upp ibland. De där låtarna som faktiskt är både charmiga, trallvänliga och kan lyssnas till öppet utan att man behöver förklara sina eventuellt avvikande sidor. Electro Gypsy är en sådan låt:

För att sedan avsluta så kan ni ju begrunda hur ni skulle må efter 100 timmar av lyssnande till följande låt, för är ni sugna så finns utmaningen på youtube…

About Viktor

Arbetandes datornörd med alldeles för mycket sociala tendenser för att datorn ska må bra av det. Överanalyserande, spekulerande, och med humor som vapen attackeras vardagsbekymmer på löpande band. Tar mer en gärna en öl i trevligt sällskap.
This entry was posted in Anekdoter, Nörderi. Bookmark the permalink.

One Response to Musiken som förföljer nördvärlden

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>