Tack!

Den 17 juli 2007 skedde något som skulle komma att forma en del av mitt liv för flera år framöver – jag installerade World of Warcraft för första gången och påbörjade en nästan fem år lång resa tillsammans med en gäng fantastiska, galna, verklighetsfrånvända och socialt missanpassade datornördar av alla dess slag!

Det hela började på en förfest hemma hos en god vän, där jag fick möjligheten att sitta och leka med min alldeles egna karaktär för första gången. Helt utan insikt om att denna förfest skulle komma att vara starten på ett mångårigt projekt utan dess like, så satt jag där med en öl i handen, goda vänners sällskap och en gubbe bestående av pixlar framför mig på skärmen. Vid tillfället så hade jag hunnit avsluta mina högskolestudier, skaffat mig jobb, köpt mig en lägenhet och fixat allt det där som gör att en framtida svärmor blir lite extra varm inombords när hon hör ens namn. Det tog inte lång tid innan jag insåg att den där framtida svärmodern fick vänta ytterliggare ett par år, för här fanns ju ett helt universum att rädda! Som med allting annat jag tar för mig här i livet så ska ju saker göras ordentligt, eller så behöver man inte göra det alls. Sagt och gjort, min karriär gick snabbt från en nybliven noob till att leda raids, jaga nya medlemmar, bestämma över mina kära medmagiker till att i slutändan få bestämma över hela guildet. Tack och hej, fritid!

Jag är väldigt glad för att jag satt där och lekte med min väns dator den där kvällen för fem år sedan. Hade jag inte gjort det hade jag missat ett helt gäng fantastiska människor som jag verkligen lärt mig uppskatta genom åren. Fantastiska i sin totala brist på social kompetens, förståelse för livets krav, omgivningens uppfattning eller att sexliv och youpr0n inte är samma sak. Att försöka nå fram och skapa förståelse för att julafton och nyår är dagar när andra människor är ute och har roligt, att alla människor inte kan varenda spelklass rotation som rinnande vatten eller att brevlådor inte är till för att tillfredsställa sina hormonella lustar (Sockan…) har varit en utmaning utan dess like.
Ni har alla lärt mig extremt mycket om hur det är att vara människa, ni har visat på problem, tankesätt, värderingar och funderingar jag annars inte hade sprungit in i. Jag är evigt tacksam för alla de fantastiska kvällarna vi har haft, frustrationerna, glädjen och euforin när vi äntligen lyckats! Det har varit en rolig utmaning att å ena sidan organisera ett brokigt gäng av udda personligheter till att gå mot samma mål, samtidigt som det har varit glädjande att se så många personer växa genom åren.

Nu sitter jag här, nästan fem år senare, och känner att det är dags att avsluta den här delen av ett långt äventyr. Även den bästa äventyraren behöver ledigt, och med en allt mer krävande arbetsbörda hinner jag inte kombinera spelandet, jobbet och samtidigt ha ett liv i den där hemska platsen kallad verklighet.

Jag vet att mitt avslut blev rätt så abrupt, så jag ville bara ta tillfället i akt att tacka er alla för den tid som har varit!

Tack!

About Viktor

Arbetandes datornörd med alldeles för mycket sociala tendenser för att datorn ska må bra av det. Överanalyserande, spekulerande, och med humor som vapen attackeras vardagsbekymmer på löpande band. Tar mer en gärna en öl i trevligt sällskap.
This entry was posted in Nörderi. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>